allbig.in
Adhyāyas / 11 ← Adhyāya 10Adhyāya 12 →

Adhyāya 11 — Viśvarūpa-Darśana Yogaḥ

The Vision of the Universal Form · 55 verses

Overview

from Q&A with KnA

Verbal proof no longer satisfies; Arjuna asks to see the cosmic form that canto 10 described. K grants him a “divine eye”, for the mortal eye cannot bear it, and reveals the Viśvarūpa — the Universal Form: countless faces and eyes, blazing like a thousand suns, boundless, containing all the worlds and all the gods, its mouths devouring the warriors of both armies like moths into fire. Terrified and awestruck, Arjuna asks who this fierce being is; and K answers, “I am Time (Kāla), the mighty destroyer of worlds” — these warriors are already slain by Me; be you the mere instrument. Trembling, Arjuna praises the Form, begs forgiveness for every casual familiarity of their friendship, and pleads to see again the gentle, four-armed, then the human face of his friend. K restores it, and declares that this supreme Form — never seen before by any amount of Veda-study, sacrifice or austerity — was shown by grace alone; and that only by undivided devotion can He be known, seen and entered.

Verses
11.1मदनुग्रहाय परमं गुह्यमध्यात्मसंज्ञितम्।11.2भवाप्ययौ हि भूतानां श्रुतौ विस्तरशो मया।11.3एवमेतद्यथात्थ त्वमात्मानं परमेश्वर।11.4मन्यसे यदि तच्छक्यं मया द्रष्टुमिति प्रभो।11.5पश्य मे पार्थ रूपाणि शतशोऽथ सहस्रशः।11.6पश्यादित्यान्वसून्रुद्रानश्िवनौ मरुतस्तथा।11.7इहैकस्थं जगत्कृत्स्नं पश्याद्य सचराचरम्।11.8न तु मां शक्यसे द्रष्टुमनेनैव स्वचक्षुषा।11.9एवमुक्त्वा ततो राजन्महायोगेश्वरो हरिः।11.10अनेकवक्त्रनयनमनेकाद्भुतदर्शनम्।11.11दिव्यमाल्याम्बरधरं दिव्यगन्धानुलेपनम्।11.12दिवि सूर्यसहस्रस्य भवेद्युगपदुत्थिता।11.13तत्रैकस्थं जगत्कृत्स्नं प्रविभक्तमनेकधा।11.14ततः स विस्मयाविष्टो हृष्टरोमा धनञ्जयः।11.15पश्यामि देवांस्तव देव देहेTriṣṭubh11.16अनेकबाहूदरवक्त्रनेत्रंTriṣṭubh11.17किरीटिनं गदिनं चक्रिणं चTriṣṭubh11.18त्वमक्षरं परमं वेदितव्यंTriṣṭubh11.19अनादिमध्यान्तमनन्तवीर्यTriṣṭubh11.20द्यावापृथिव्योरिदमन्तरं हिTriṣṭubh11.21अमी हि त्वां सुरसङ्घाः विशन्तिTriṣṭubh11.22रुद्रादित्या वसवो ये च साध्याTriṣṭubh11.23रूपं महत्ते बहुवक्त्रनेत्रंTriṣṭubh11.24नभःस्पृशं दीप्तमनेकवर्णंTriṣṭubh11.25दंष्ट्राकरालानि च ते मुखानिTriṣṭubh11.26अमी च त्वां धृतराष्ट्रस्य पुत्राःTriṣṭubh11.27वक्त्राणि ते त्वरमाणा विशन्तिTriṣṭubh11.28यथा नदीनां बहवोऽम्बुवेगाःTriṣṭubh11.29यथा प्रदीप्तं ज्वलनं पतङ्गाTriṣṭubh11.30लेलिह्यसे ग्रसमानः समन्ताTriṣṭubh11.31आख्याहि मे को भवानुग्ररूपोTriṣṭubh11.32कालोऽस्मि लोकक्षयकृत्प्रवृद्धोTriṣṭubh11.33तस्मात्त्वमुत्तिष्ठ यशो लभस्वTriṣṭubh11.34द्रोणं च भीष्मं च जयद्रथं चTriṣṭubh11.35एतच्छ्रुत्वा वचनं केशवस्यTriṣṭubh11.36स्थाने हृषीकेश तव प्रकीर्त्याTriṣṭubh11.37कस्माच्च ते न नमेरन्महात्मन्Triṣṭubh11.38त्वमादिदेवः पुरुषः पुराणTriṣṭubh11.39वायुर्यमोऽग्निर्वरुणः शशाङ्कःTriṣṭubh11.40नमः पुरस्तादथ पृष्ठतस्तेTriṣṭubh11.41सखेति मत्वा प्रसभं यदुक्तंTriṣṭubh11.42यच्चावहासार्थमसत्कृतोऽसिTriṣṭubh11.43पितासि लोकस्य चराचरस्यTriṣṭubh11.44तस्मात्प्रणम्य प्रणिधाय कायंTriṣṭubh11.45अदृष्टपूर्वं हृषितोऽस्मि दृष्ट्वाTriṣṭubh11.46किरीटिनं गदिनं चक्रहस्तTriṣṭubh11.47मया प्रसन्नेन तवार्जुनेदंTriṣṭubh11.48न वेदयज्ञाध्ययनैर्न दानैTriṣṭubh11.49मा ते व्यथा मा च विमूढभावोTriṣṭubh11.50इत्यर्जुनं वासुदेवस्तथोक्त्वाTriṣṭubh11.51दृष्ट्वेदं मानुषं रूपं तवसौम्यं जनार्दन।11.52सुदुर्दर्शमिदं रूपं दृष्टवानसि यन्मम।11.53नाहं वेदैर्न तपसा न दानेन न चेज्यया।11.54भक्त्या त्वनन्यया शक्यमहमेवंविधोऽर्जुन।11.55मत्कर्मकृन्मत्परमो मद्भक्तः सङ्गवर्जितः।